Morgonen gryr över Kairo och med den kommer lukten av kaffe blandat med en obestämd oro, den sortens oro som sätter sig i bröstkorgen hos dem som lyssnar på nyheterna vid köksbordet. Kriget i Iran har pågått i tio dagar nu. Amerikanska och israeliska flygplan dundrar genom natthimlen över Teheran, och i söndags utsåg Iran en ny högste ledare, Mojtaba Khamenei, son till den förre. Makten går i arv, som den alltid gjort, medan vanliga människor söker skydd i källare och korridorer. I Washington säger presidenten att kriget snart är över. Det har presidenter alltid sagt.
I Tel Aviv hördes tio explosioner under natten efter att Iran avfyrat nya missiler. Splitter regnade ner i tre stadsdelar. Åtta amerikanska soldater har dött sedan krigets början. Deras namn läses upp i nyhetssändningar som ingen orkar lyssna på till slut, för smärtan i varje namn är för stor att bära om man stannar kvar.
Oljepriset har stigit till 115 dollar fatet, den högsta noteringen sedan 2022. Stockholmsbörsen öppnade blodrött. I radions morgonsändning talar experter om inflation, om räntehöjningar, om bostadspriser som kan falla. En kvinna i Solna tankar sin bil och ser siffrorna rulla förbi på displayen som en grym räknare. Ebba Busch säger att Sverige inte kommer vara immunt. Det är ingen som tror att det kommer vara immunt. Sverigedemokraternas ledare kräver sänkt drivmedelsskatt; orden faller som stenar i en brunn vars botten ingen kan se.
Men mitt i allt detta finns också annat. Regeringen presenterar ett beredskapspaket på 1,4 miljarder kronor för civilt försvar. Pengarna ska gå till kommuner och regioner, till den sortens beredskap som en nation hoppas aldrig behöva använda men som den i dessa dagar inser att den kanske måste.
I lördags kväll vann Felicia Eriksson Melodifestivalen med låten "My system". Hon ska representera Sverige i Eurovision i Wien i maj. Tårarna rann när konfettin föll, och hon sa att hon inte hade trott det. Det finns en sorts tröst i det, att mitt i krigsrapporter och börskrascher kan en ung kvinna stå på en scen i Solna och sjunga så att ett helt land för ett ögonblick glömmer allt annat.
Från Norge når oss nyheten att Marius Borg Høiby, kronprinsessan Mette-Marits son, vill bli frisläppt från häktet. Rikedom och kungliga titlar skyddar ingen från lagens maskineri; det är en sanning lika gammal som civilisationen själv.
Så ser denna tisdag ut. Grå himmel över Norden, krig i öster, oro på marknaderna, en ung sångerska som bär ett lands hopp mot Wien. Livet fortsätter som det alltid gör, studsande mellan skräck och glädje, mellan det storslagna och det alldagliga. Den som lyssnar noga kan höra stadens hjärtslag under det hela, uthålligt och envist, som om det vägrar ge efter.
