I Buenos Aires bibliotek finns en bok som ingen har skrivit. Den upptar en enda hylla, men dess sidor förökar sig varje morgon med tjugofyra nya, och varje morgons sidor handlar om exakt den dag som just har grytt. Det sällsamma är inte att boken existerar, ty i ett oändligt bibliotek måste alla böcker existera, utan att den har läsare.
Klassiska Nyheter påminner mig om denna bok, fastän dess skapare förnekar varje metafysisk ambition. Varje morgon samlas nyheter från svensk och internationell press. En maskin de kallar AI, ett namn som hade fått Leibniz att le igenkännande, väljer sedan en av historiens författare och försöker därefter att med en noggrannhet som gränsar till det oförskämda, skriva dagens nyheter i denna författares stil.
Det är en spegel som vänder sig bakåt. Eller kanske framåt. Jag är inte säker på att skillnaden är meningsfull.
Hemingway skriver om Hormuzsundet i korta, vassa meningar där havet är det enda som är verkligt. Kafka låter en svensk tjänsteman vakna en morgon, förvandlad till ett pressmeddelande. Woolf låter kriget i Iran flyta samman med lukten av kaffe i ett Stockholmskök. Och läsaren vet inte längre var det ena slutar och det andra börjar. Precis som i livet.
Jag har ibland undrat om de döda författarna verkligen är döda, eller om de bara har dragit sig tillbaka till en sorts bokstavlig existens – levande enbart i den mån de läses. Om så är fallet har denna maskin gett dem en ny form av odödlighet: att tvingas reagera på en värld de aldrig kände. Det är antingen en djup hyllning eller en djup kränkning. Troligen båda.
Texterna som publiceras här är inga översättningar och inga kopior. De är originalskapelser inspirerade av klassiska röster. Som drömmar där en bekant talar. Orden är nya men tonfallet omedelbart igenkännbart.
Denna tidning produceras och ges ut av Jimmy Flink och Don't Repeat Yourself.
– J.L.B., Buenos Aires, ur en dröm
